Underskog

”Det omätbara” av Jacob Hirdwall og ”Reaching for straws” av Kim Atle Hansen (Premiere) er to frittstående forestillinger som fremstår som tese/anti-tese i spørsmålet om subsidiert kunst versus markedsstyrt kunst. Kulturpolitiske saftigheter etter forestillingene utløses av Kai Johansen, kunsterisk leder på Dramatikkens hus. I panelet er blandt andre Olemic Thommessen, kulturpolitisk talsmann for høyre og Tom Remlov, administrerende direktør ved Den Norsk Opera.

“Dette er et prosjekt som gjennom et direkte teaterspråk ønsker å diskutere kunstens betydning og betydningsløshet i dagens samfunn”
Kai Johansen, Kunstnerisk leder for tekst ved Dramatikkens hus.

“Det Omätbara”
I Berlusconilandet Italien finns det ett ordspråk som handlar om att slippa ansvar för andra: “När du ser din grannes hus stå i ljusan låga så bär då vatten till ditt eget.” Men hur skapar man ett samhälle där det är självklart för alla att istället bära fram vatten till det hus som brinner? Värdet av en sådan medborgaranda måste vara oskattbart, kanske till och med omätbart.
“Det Omätbara” är en granskning av de krafter som systematiskt försöker söndra den känsla av gemenskap i ett samhälle som det tagit generationer att bygga upp. Varför ter sig kulturen och dess företrädare så hotfulla för vissa människor? Människor som aldrig skulle drömma om att benämna sig själva för “Verklighetens folk”.

Medvirkende: Jonas Kruse

“Reaching for straws” eller hvorfor statssubsidier kveler kunsten.

Vi møter den “fiktive” “scenekunstneren” “Kim Atle Hansen” som etter å ha vist sin abstrakte fysiske performance “Reaching for straws” blir intervjuet i en “samtale på scenekanten” hvor han forsøker å forsvare og rettferdiggjøre sitt eget arbeid, men usikkerheten og den kunstneriske tvilen skinner gjennom og fører til at han tar et oppgjør med meningsløsheten både i sin egen kunst og den kunst han ser rundt seg. Han tar et oppgjør med den humankulturelle ideologi han en gang var overbevist av, og erkjenner at for at kunst skal kunne rettferdiggjøres overfor det skattebetalende publikum såvel som kunstneren selv, må den kunne måles og verdisettes. Det holder ikke lenger å synse og føle. Your heart is where your money is!